Bitcoin

Bitcoin är den idag största kryptovalutan, men det är inte den första. Den första kryptovalutan grundades nämligen 1998 under namnet b-money, vilken dock inte fick något större intresse. Bitcoin som fick väldigt mycket uppmärksamhet såg dagsljus först 11 år senare, det vill säga 2009, och hade till skillnad från tidigare kryptovalutor också ett helt nytt decentraliserat system. Detta system beskrevs första gången i Bitcoins vitbok.

Tradingplattformar

Certifikat

Köp och sälj Bitcoin här

Tänk på att det alltid innebär en risk att satsa pengar på kryptovalutor, aktier, valutor och andra finansiella instrument. CFDs är en produkt som kan resultera i att du förlorar allt ditt satsade kaptial. Var noga med att du förstår riskerna innan du satsar.

Sen Bitcoins uppkomst har intresset för kryptovalutor flerdubblats. Idag finns det omkring 1000 olika kryptovalutor, av vilka majoriteten använder ett decentraliserade system. Bitcoin är fortfarande störst med över 40,000,000,000$ i cirkulation (juli 2017), mer än dubbelt så mycket än nummer två på listan, Ethereum.

Vad är syftet med bitcoin?

Bitcoins syfte är att åstadkomma en valuta utan behovet av att ha en tredjepartsaktör för behandling av transaktioner. I Bitcoins vitbok förklaras att man vill göra detta för att uppnå fullständigt irreversibla transaktioner, något som är omöjligt för banker utan att inneha höga transaktionskostnader, kostnader som höjer kostnaden av alldagliga små-transaktioner.

För er som inte känner till dessa kostnader så måste till exempel alla företagare betala en grundavgift och en procentuell kostnad på alla digitala transaktioner de tar emot. T.ex. är Swedbanks avgift 1:50kr + 1.80%. Man kan uppskatta att bankerna tar ut över 6 miljarder kronor i transaktionsavgifter per år. Bitcoin är trots sitt syfte tvungen till att ha avgifter i sitt system men de är avsedda till att vara betydligt mindre än traditionella bankers.

Framtiden för bitcoin

En viktig aspekt för investerare i Bitcoin är hur stor den verkligen kan bli. Har Bitcoin potentialen att kunna ersätta Paypal eller Visa? Om man jämför dem idag så hanterar Bitcoin betydligt mycket mindre transaktioner än jättarna. I dagens läge klarar Bitcoin av 4-5 transaktioner per sekund, jämförelsevis hanterar Paypal i snitt 200 transaktioner per sekund och Visa 2000 st. Det låter som att Bitcoins möjligheter är väldigt begränsade. Men faktumet är att det bara är det nuvarande systemet som är så begränsat.

Det finns ett flertal förslag på hur man kan förbättra Bitcoin, och det enda kravet på att ett förslag ska gå igenom är om tillräckligt många miners går med på det. Det finns aktuella förslag som möjliggör Bitcoin till att bli minst lika stora som tidigare nämnda aktörer. Dessa förslag går under det samlade Bitcoin Improvement Proposals och förkortas BIP. Vill man läsa mer om förslagna förbättringar kan man göra det på: https://github.com/bitcoin/bips/blob/master/README.mediawiki

Hur fungerar bitcoin?

Bitcoins underliggande arkitektur är tämligen komplex. Den involverar flera lager av kryptering(SHA256), bebyggt på ett sådant sätt att offentliga transaktioner kan ske säkert utan behovet av tillit från andra parter. För lättare förståelse har vi brutit ner arkitekturen i delar, liknande till den i Bitcoins vitbok.

1. Konton
   Till skillnad från traditionella transaktionssystem sparas inte kontons innehåll digitalt. Istället så sparar man ner alla tidigare gjorda transaktioner, och när en transaktion väl ska göras så går man igenom alla tidigare transaktioner relaterade till kontot i fråga för att avgöra den nya transaktionens legitimitet.
2. Transaktioner
   Varje transaktion innehåller en digital signatur. Denna signatur, som är en sträng med olika tecken, baseras på ett hash och föregående ägarens privata nyckel (private key). Hashet baseras i sin tur på den nya ägarens öppna nyckel (public key) och den förra transaktionens innehåll. Den digitala signaturen kan därefter bara verifieras med förra ägarens öppna nyckel. Eftersom den privata nyckeln är hemlig och bara kan ses av ägaren så kan inte någon förfalska en transaktion från det kontot. Det går inte heller att kopiera en redan utfärdad transaktion då dess signatur beror på tidigare transaktion, med andra ord behöver man signera den på nytt med den privata nyckeln.
3. Blockkedja
   Alla transaktioner som utförs placeras i block som i sin tur läggs i en blockkedja ungefär var tionde minut. Varje block i en blockkedja innehåller ett hash som baseras på föregående blocks header och ett hash i form av en merkle root, vilket baseras på blockets samtliga transaktioner. Alla blocks innehåll baseras alltså på föregående block vilket gör det, med hjälp av proof-of-work, näst intill omöjligt att ändra informationen i ett block, därav omöjligt att spendera pengar mer än en gång.
4. Proof-of-work
   Bitcoin använder sig av proof-of-work för att validera respektive block. Proof-of-work innebär att man måste gjort en viss mängd arbete (d.v.s datorkraft) som validation. I Bitcoins system skapar man ett 256-siffrigt hash baserat på blockheadern, som validation så måste anpassa ett värdet nonce så att hashets första siffror består av ett visst antal nollor. Då det inte är möjligt att beräkna vilket värde nonce ska anta så måste det testas fram, och hur många nollor det ska vara anpassas automatiskt så att den genomsnittliga tiden för all tillgänglig CPU-kraft att skapa ett block är 10 minuter. Tack vare proof-of-work så kan inte någon ändra informationen i något block utan att göra om hela arbetet själv. Det är alltid den längsta blockkedjan som accepteras som giltig, med andra ord så desto längre in i kedjan information försöker ändras desto mer arbete måste göras för att övervinna den riktiga kedjan. Teoretisk sätt behöver en individ eller grupp som försöker ändra information mer än 50% av all Bitcoin-dedikerad datorkraft för att lyckas.
5. Incitament
   Den första transaktionen i varje block är ny valuta som tillkommer i systemet och den ges till minern som löste blocket. Det är så mer Bitcoins kommer in cirkulation och samtidigt funkar som motivering för miners. De första blocken skapade 50 Bitcoin per block men den halveras var 2100000 block (ungefär var fjärde år). Detta innebär att det totala antalet bitcoins i cirkulation kommer att gå mot ett maxvärde, 21 miljarder bitcoins. Förutom den generade valutan kommer också miners att få ytterligare Bitcoins från transaktionsavgifter.
6. Blockheader
   Alla utförda transaktioner placeras block som också innehåller ytterligare hash-funktioner. Vi kommer inte djupdyka i blockets struktur då vissa delar är mindre viktiga för förståelsen av blockets funktion. Bra att veta är att varje block innehåller en header där alla dess hashfunktioner sitter och några eller alla transaktioner sedan föregående block.
7. Nätverk
   Stegen för bitcoins nätverk ser ut på följande vis:
   – Ny transaktion sänds ut till alla noder
   – Varje nod samlar nya transaktioner till ett block
   – Varje nod letar efter ett proof-of-work till sitt block
   – När en nod har hittat ett proof-of-work, skickar ut den till alla noder.
   – Noder accepterar blocket om alla transaktioner är giltiga och inte redan spenderade.
   – Noder uttrycker sitt godkännande genom att arbeta vidare på nästa block i kedjan.

Informationsvideo om hur Bitcoin fungerar